Strömmen, livets ström

Uppdaterat på årets sista dag, Nådens år 2016.

På jorden finns det en ström, en livgivande ström. Strömmen ger liv och glädje åt Guds stad och dess innevånare.

Strömmen går ut från Guds tron. Strömmen är Guds ord, Jesus, Guds Ord. I den får vi vila, bada, två oss rena i.

I Paradiset fanns fyra floder. På jorden finns ännu en ström. En ström som har sitt källflöde från Guds tron. Strömmen går ut från källan Kristus, han som är där inför tronen. Han står där på Faderns sida.

Han står, himlen är öppen. Du får kasta dig i strömmen, denna nådens ström. Strömmen för dig till Paradiset. Genom fagra riken på jorden leder strömmen till paradis en gång. Det finns kontakt mellan tronen och Guds stad här nere via denna ström. Det himmelska Jerusalem och det jordiska binds samman av Gud löften och Guds Nåd.

Men då såg jag. Då hörde jag. Då kände jag. På jorden forsar en flod fram. En flod som också utgår från paradiset. Den började där: Skulle då Gud ha sagt.

Har du lämnat Paradiset med de orden klingande l dina öron?

Vad var det som gjorde att du vände Gud ryggen?

Floden förde Adam och Eva ut ur paradiset. Floden dränkte den första världen. Flodens vatten övertäckte städerna Sodom och Gomorra på slätten. Floden dränkte Nineve då Gud tillät vattnet att brusa in i staden.

Staden som nåtts av Guds ord genom profeten Jona. Staden förstördes av denna syndens flod. Jona han hamnade i floden. Synden och olydnaden gjorde att han kastades i floden.

Men Herren räddade Jona. Herren Gud han fiskar i floden. Han använder fula valar, han använder svaga och missunsamma profeter. Han använder Dig och Mig.

Vi räcker ut kvistar, livbojar. Ta tag i Nåden, räddningen genom Jesus Kristus.

Då såg jag. Jag ser: Floden strömmar in och över vårt land. Det kära land som Gud gav våra fäder och mödrar. Skynda vänner! Floden brusar, den når oss, våra fötter blir våta av dess vatten. Det täcker oss till knäna..

Då i min rädsla ser jag. Jag ser en man i linnekläder stå där mitt i floden. Han fiskar där. Noten han drar håller på att bli full. Från himlen räcks händer ut och noten lyfts upp ur den brusande floden som nu blivit ett hav där vågorna går höga.

I himlarymden ljuder röster. Änglars och människors röster. Än finns det Nåd. Än finns det nåd. Klangen från Golgata hörs ännu.

Men havet, floden som blivit ett hav fylls av farkoster och människor. Människor som har glömt eller inte vill höra om forsen. Bullret från forsen hörs däremot av Guds folk. Miljoner av människor har redan blivet sönderslagna av forsens stenar. Himlarymden och Gud församling sörjer.Synden har dragit dem ner i djupet mot en evig död.

Värden förgår snart. Synden täcker jorden. Havet och vågorna dånar. Men Gud han fiskar. Ordet går ännu ut. Ordet som flyttar dig till den andra stranden. Ordet, Evangelium som drar upp dig på den andra stranden.

Gud fiskar. Ta emot orden. De kommer från Gud. De är stadfästa av Jesus:

Tro all din synd vara förlåten. Förlåten av Gud, i Jesu Namn och genom hans dyra blod.

Du är rentvättad. Se på Jesus. Han tvättade dig ren. Men sök dig tiq till Guds församling på jorden. Guds barn som samlas här nere, oftast på söndagar.

I församlingen blir du styrkt. Hör ännu: Gud vill också göra dig till människofiskare. Ser du de kära. De som simmar i floden. Påminn dem. Visa på Jesus. Tiden är kort. Havet brusar. Jesus kommer snart!

Sakarja säger åt Dig!

Gläd dig du Kristi brud och möt din Herre Gud. Den stora dag du skådat som Guds profeter bådat.

Du som tror är Kristi brud, en del av Hans församling här på jorden. Hosianna pris och ära! Vår konung är nu nära. 

Genom tron har du sett fram mot den dag då brudgummen Herren Jesus kommer och bröllopsfesten börjar. Sakarja såg och vittnade också om den dagen. Ja han såg den sista stora dagen då Jesus stiger ner på Oljeberget.

Den dagen ringer bröllopsklockorna. Evighetens morgon gryr. Brud och brudgum förenas.

"Saliga visshet. Jesus är min, himmelens glädje fyller mitt sinn."

Herrens profet Sakarja

Vem var profeten Sakarja? Herren talade till profeten Sakarja 520 år före Kristi födelse. Med andra ord för 2500 år sedan.

18 år tidigare hade profeten återvänt från Babel. Han följde med i den skara som ledd av Josua och Serubbabel återvände till Jerusalem för att bygga upp Herrens tempel.

Det var en profetisk tid som han levde i. Darajeves var kung i Babel. I Babel verkade profeten Daniel. Han hade sin uppgift där.

Daniel studerar profeten Jeremias bok. Han lägger där märke till vad som profeterats om Jerusalem. 70 år är bestämda över Herrens stad för att fullborda stadens ödeläggelse.

Gud sänder ängeln Gabriel till Daniel. Ängeln förkarar att 70 veckor är bestämda över hans folk och hans heliga stad. För att göra slut på överträdelse, försegla synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allraheligaste.

Vem månne Gabriel talar om. Jo, naturligtvis han som föddes i julnatten, Herren Jesus.

Änglarna har bråttom. Gabriel skyndar vidare för att tillsammans med Mikael strida mot fursten över Persien och senare fursten över Grekland.

I himlarymden pågår ständigt en strid mot ondskans andemakter. Gabriel skyddade Darejaves. Han stod där för att skydda och stärka honom. Men nu återvänder vi till Jerusalem och den kämpande skaran där.

Med i skaran finns också profeten Haggai. Han  får ord från Herren som han styrker Serubbabel och Josua med. Nu är det tid att bygga upp Herrens hus.

Och nu kommer Herrens ord till Sakarja. "Vänd om till mig, säger Herren Sebaot" Sakarja får senare se en man som red på en röd häst stå bland myrtenträden. Bakom honom stod röda, bruna och vita hästar.

Och de svarade: Vi har farit omkring på jorden och se hela jorden är lugn och stilla.

Herren skall trösta Sion. Efter 70 års förbittring har Herren vänt tillbaka till Jerusalem. Sakarja ser därefter andra syner: 4 horn, 4 smeder och en man med ett mätsnöre i handen.

Och mått tas på hur brett och långt Jerusalem skall bli. Sakarja hör att Herren själv skall vara härligheten där inne.

Upp, upp! Fly från landet i norr säger Herren. Det folk som Herren skingrat som jordens 4 vindar skall samlas åter. Jubla och gläd dig du Sions dotter. Än en gång skall han utvälja Jerusalem.

Därefter vänds åter blicken och Sakarja får se översteprästen Josua bli klädd i högtidskläder. De orena klädena tas av. Och Josua får höra. Se jag skall låta min tjänare Telningen komma. Och detta lands missgärning skall utplånas på en enda dag.

Sakarja ser åter härliga syner: en ljusstake med oljeskål och sju lampor, två olivträd och olivkvistar, en gyllene ränna som oljan rinner igenom.

Därefter får han se ondskan och förbannelsen. Därefter lyfts blicken och han ser vagnar och hästar. Dessa är himmelens fyra vindar som drar ut. Allt ligger i Herrens hand.

Åter vänds blicken och han ser översteprästen Josuas kröning. Men han hör att det är Jesus som skall bygga Herrens tempel. Han skall sitta på sin tron och regera. Och Jesus skall vara en präst på sin tron. Och frid skall råda mellan tronen och regenten

Och Herrens ord kom till Sakarja. Han hör hur Israel skall skingras bland alla hednafolk. Ty de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark. Men i kapitel 8 vänds blicken mot den framtida välsignelsen över Jerusalem.

O Jerusalem, Jerusalem!